Hälsan

Hälsan är en mänsklig rättighet vars global förbättrande och uppehåll kräver samarbete mellan många olika aktörer och alla utvecklingssektorer. Det finns många aspekter till hälsan från både individens välfärds och hela samfundets synvinkel. Hälsan utgör en viktig del av hållbar utveckling och en betydelsefull faktor i byggandet av staternas ekonomi och välfärd.

Arbete för främjandet av hälsan

FN:s befolkningsfond, UNFPA, arbetar för att bygga en mer jämställd värld, att säkra hållbar utveckling och för att skapa mänskliga livsförhållanden för var och en. Särskilt uppmärksamhet riktas mot kvinnor, barn och ungdomar. Syftet är att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, ta isär traditioner och praxis som är farliga för hälsan, göra insatser när det gäller smittsamma sjukdomar och säkra mödravården under graviditeten, vid förlossningen, medan mödrar ammar barnen.

UNFPA började sin verksamhet år 1969 och bemärkta framstegar har skett på många områden. Antalet barn i familjerna har minskats, barnen som fötts är i medeltal friskare och deras  förväntad livslängd har förlängts. Därtill har mödradödligheten nästan halverats.

Trots dessa framstegar lever fortfarande miljoner människor i extrem fattigdom utan grundläggande hälso- och sjukvård, tillräcklig stöd och relevant information när det gäller sin hälsa.

Utmaningar som rör reproduktiv hälsa är fortfarande de mest allmänna anledning till död eller skada bland kvinnorna i utvecklingsländer. Smittsamma sjukdomar, särskild HIV, och oplanerade graviditeter i samband med komplikationer utsätter hundratusentals unga flickor för livsfara. Dessutom riskerar tidiga äktenskap, graviditeter i alltför ung ålder och könsstympning tusentals flickornas hälsa.

Sexuell och reproduktiv hälsa

Begreppen sexuell och reproduktiv hälsa fastställdes i FN:s befolkning- och utvecklingskonferens i Kairo 1994. Sexuell och reproduktiv hälsa insågs som termer som är nära varandra och delvis överlappar varandra. Begreppen består också av välfärdsaspekten och rättigheter när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa.

Ett 20-årig åtgärdsprogram undertecknades i Kairo-konferensen av representanter från 179 länder. Åtgärdsprogrammet innehåller syften för att förbättra kvinnornas ställning, jämställdheten mellan könen, människornas välfärd och individernas rättigheter. Programmet efterlyser  insatser för att garantera särskilt reproduktiv hälsa och rättigheter för alla, överallt. Det var den första gången när man började tala om sexuell och reproduktiv hälsa ur rättslig synvinkel.

Rätt att själv bestämma om antalet barn

Rätt att bestämma om sin kropp, antalet barn man vill ha och när man vill ha dem är en grundläggande mänsklig rättighet. Trots allt är de här rättigheterna i dag mera kontroversiella än någonsin. Lagstiftning angående informationsutbyte om preventivmedel, avbrytande av graviditet och sexuell och reproduktiv hälsa har skärpts i flera länder. Att avhandla frågan har visats sig krävande också i FN.

Oönskad graviditet är en stor hälsorisk. Det görs årligen cirka 45 miljoner aborter i världen varav ungefär 19 miljoner är farliga. Varje år läggs cirka 5 miljoner kvinnor in på sjukhus på följd av aborter och dess komplikationer som har gjorts i farliga omständigheter. Nästan 70 000 kvinnor dör årligen på grund av farliga aborter. Det här menar ungefär 13 procent av alla dödsfall bland mödrar. Nästan hälften av alla aborter sker i omständigheter som är farliga för hälsan, i Afrika och Latin Amerika är andelen nästan 95%.

Dödlighet kopplade till abort är en del av problemet med mödradödligheten som man har först under de sista årtionden börjat undersöka ur mänskliga rättigheternas synvinkel. Mödradödlighet och skador orsakat på grund av graviditet eller förlossning har ett nära samband med kvinnornas dåsigare ställning inom samhället, kulturen och ekonomin.

Brist på information, otillräcklig hälsovård samt rättsliga hinder utsätter ett stort antal kvinnor i fara i olika delar av världen. I länder där abort är olaglig eller tillåten i extrema fall, tvingas tusentals kvinnor att ta till en hälsofarlig lösning eller att föda en oönskad barn. I flera länder är aborten fortfarande ett religiöst eller politiskt tabu som inte nämns.

Kairos befolkningskonferens

Kairos åtgärdsprogrammen efterlyser kvinnornas rätt till vård för komplikationer eller sjukdomar kopplad till abort, rådgivning efter aborten och familjeplanering oberoende av landets abortlagstiftning. Åtgärdsprogrammet fastställer att aborten bör inte främjas som en metod för familjeplanering men i omständigheter där aborten inte är olaglig den skall vara säker. Behov för aborter bör minskas genom att förebygga oönskade graviditeter och kvinnor som önskar en abort måste få pålitlig information och rådgivning.

Nu är det dags att bedöma hur väl Kairos åtgärdsprogrammens mål har uppnåtts. Kairo+20 -processen koncentrerar sig att undersöka den 20-åriga åtgärdsprogrammens utföranden, framgångar och utmaningar och fastställer åtgärder för framtiden.

Läs mera:

FN:s befolkningsfond, UNFPA
WHO, World Health Statistics
UN Statistics, Health and Disability
Information om finländarnas hälsa, Statistikcentralen
Kairos befolkningskonferensen, 1994
Kairo+20