FN - Förenta nationerna

FN eller Förenta nationerna grundades efter det andra världskriget som en samarbetsorganisation för nationer med syftet att skydda världen från nya krig. I dag är nästan alla erkända stater är medlemmar av FN.

FN grundades på grund av ett behov att utveckla en konkret organ för samarbetet mellan stater och ur önskan att skapa för att kommande generationer en säkert och fredlig värld. Ursprungsmålen för organisationen för samarbete mellan regeringar var att främja internationell fred och säkerhet, rättvisa och mänskliga rättigheter.

FN-stadgan är en hörnsten i organisationens verksamhet. Stadgan undertecknades på den 24 oktober 1945. Den fastställer FN:s verksamhets grundprinciper, organisationens struktur och dess verksamhets mål samt huvudprinciperna för internationella relationer. Dessa består av bl. a. likställdheten mellan suveräna stater, staternas avståndstagande från våldet och respekt för mänskliga rättigheter.

Det fanns 51 grundande medlemmar. I dag finns det 193 FN-medlemstater.

FN:s arbete består av tre huvudsakliga mål:

  1. fred och säkerhet
  2. mänskliga rättigheter
  3. utveckling

 

FN-dagen firas årligen den 24 oktober.

Kolla på en rolig animation om FN:s historia!

 

 

FN:s verksamhet

FN:s stadgan fastställer organisationens mål och principer. FN har fyra mål och sju principer.

FN:s mål:

  1. Att upprätthålla internationell fred och säkerhet samt hantera utmaningar som hotar dem.
  2. Att utveckla vänskapliga förbindelser mellan länder.
  3. Att genom internationellt samarbete främja utveckling och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
  4. Att utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå dessa mål.

FN:s principer:

  1. Alla medlemsstater är likvärdiga och fullvärdiga medlemmar.
  2. Alla medlemmar skall ärligt och uppriktigt uppfylla de förpliktelser som de har förbundit sig att vidta genom att underteckna stadgan.
  3. Alla medlemmar skall lösa sina internationella tvister med fredliga medel utan att riskera fred, säkerhet och rättvisan i världen.
  4. Alla medlemmar skall avstå från hot om eller användande av våld mot en annan stat.
  5. Alla medlemmar skall bistå FN i varje åtgärd som organisationen vidtar i enlighet med stadgan.
  6. Organisationen bör omsorgsfullt eftersträva freds och säkerhets bevarande också av andra aktörer än FN:s medlemsstater.
  7. I enlighet med stadgan är det inte möjligt att befatta saker som utgör en viktig del av intern behörighet inom en stat.  Med undantag för tvångsåtgärder som i fastställs i kapitel VII.

Fredsbevarande

FN har varit en framstående aktör i fredsbevarande i världen sedan organisationen grundades. FN:s roll i att hejda kriser och i konfliktlösning har varit mångsidig.

  • spela en fredsbevarande roll under konflikter och i fredsskapande processer.
  • bidrar i krissituationer och stödjer samhällens återuppbyggnad
  • strävar att förebygga konflikter och bidra till att undanröja orsakerna för eventuella krissituationer redan före  deras expansion.

FN har inte en egen armé eller  militär personal vilket leder till att fredsfrämjandet kräver varje medlemsstats insats. Medlemsstaterna tillhandahåller militär och civil personal för användning i FN:s fredsbevarande uppdrag.

Fredsbevararna bl.a. bevakar vapenvilalinjer och eventuella kränkningar av vapenvilan, bidrar till att tillämpa skydd åt flyktingar och dela ut humanitär bistånd, gör uppdrag i  minröjning samt eftersträvar att uppehålla allmän ordning. FN arbetar aktivt också i avrustning.

Med FN:s stöd har man över åren löst flertals konflikter och fredsförhandlingar har avslutats. FN:s fredsbevarande fick Nobels fredspris 1988.

Bevarande av mänskliga rättigheter

Att främja mänskliga rättigheter och att skapa normer för mänskliga rättigheter inom internationell rätt  har varit en av FN:s mest betydelsefulla uppgifter. Med FN:s ledarskap har under de sista 60 åren skapats ett system av avtal som utgör en stor del av olika sammanhang av ett människovärdigt liv. FN arbetar aktivt för att övervaka tillämpning och genomföring av avtalen.

Hållbar utveckling

Att främja ekonomisk och social utveckling är en av FN:s huvudsakliga mål.  Att bekämpa fattigdom och minska ojämlikhet är en nödvändig förutsättning för att öka global välfärd och att uppehålla fred.

FN främjar hållbar utveckling inom flera olika livets områden. Under FN:s ledning fungerar ett vidsträckt nätverk av fackorganisationer som kan kanalisera sin kunskap och bidrag på ett målinriktat sätt. Eftersom FN inte representerar enskilda stater eller affärsintressen kan organisationen  likvärdigt leverera bistånd till den plats där godset skall användas.

FN som organisation

FN:s verksamhet styrs av generalsekreteraren. Sydkoreanen Ban Ki-Moon tillträde tjänsten år 2007. Han valdes enhetligt en andra mandatperiod tills slutet av år 2016.

FN-högkvarteret ligger på Manhattan i New York, Förenta staterna. Området klassifieras som internationell territorium. FN har sin egen flagga och sitt eget postmärke samt sex officiella språk: engelska, franska, kinesiska, spanska och arabiska. Dessutom har FN kontor och center runt omkring i världen, den största enheten i Genève, i Schweiz. I dag har FN 193 medlemsstater.

Generalförsamling

Generalförsamlingen är huvuddelen av FN:s verksamhet. Församlingen ordnas årligen i New York och alla medlemsstater deltar i den. I generalförsamlingen behandlas aktuella frågor och problem. Sessionen är ungefär en månad lång och om nödvändigt kan generalförsamlingen kallas till sammanträde för en krisförhandling.

Generalförsamlingens verksamhet fördelas mellan olika organ. De viktigaste organen är sex huvudkommittéer med var sin specialisering.  I dessa kommittéer finns det en representation från varje medlemsstat.
Varje medlemsstat har ett röst i generalförsamlingen. Generalförsamlingen ger sina beslut som rekommendationer som inte juridiskt binds medlemsstater även om de har ett starkt politiskt och moraliskt vikt oberoende av detta.

Säkerhetsrådet

Säkerhetsrådet bär huvudansvaret för att bevara fred och säkerhet i världen. Säkerhetsrådet kan införa sanktioner eller i en särskilt allvarlig situation tillåta användningen av militärt våld. I motsats till andra FN-organ, är säkerhetsrådets beslut bindande.

Säkerhetsrådet består av femton medlemmar. Fem medlemmar är ständiga och de andra tio medlemmar väljs i generalförsamlingen för en mandatperiod på två år. Ständiga medlemmar är Storbritannien, Kina, Frankrike, Ryssland och Förenta staterna. De icke-ständiga medlemmar år 2014 var Argentina, Australien, Chad, Chile, Jordanien, Lettland, Luxemburg, Nigeria, Republiken Korea och Rwanda. Säkerhetsrådets fem ständiga medlemmar har vetorätt vid varje handling som ska beaktas. Detta betyder att ett beslut kan inte fattas om en av de ständiga medlemmarna röstar emot resolutionen.

Ekonomiska och sociala rådet

FN:s ekonomiska och sociala rådet samordnar FN:s och dess fackorganisationernas ekonomiska och sociala verksamhet. Rådet behandla ekonomiska och sociala utmaningar såsom befolkningsfrågor, ställning av barn och ungdomar, boende, kvinnornas rättigheter, diskriminering, narkotikaproblem, brottslighet, miljöfrågor samt livsmedelsförsörjning. Det också råder medlemsstater i dessa frågor och föreslå rekommendationer för åtgärder. Ekonomiska och sociala rådet har också en viktig roll i utveckling.

Internationella domstolen

Internationella domstolen ligger i Haag och är det huvudsakliga juridiska organet av FN. Den består av 15 domare. Internationella domstolen har också ett uppgift inom tvistlösningsförfaranden i gränsöverskridande ärenden. Om en stat besluter sig att delta i tvistlösning i internationella domstolen är den skyldig att rätta sig efter beslut av domstolen.

Sekretariatet

Sekretariatet är ansvarig för FN:s administration och betjänar alla FN-organen. Det är sekretariatets ansvar att se till att beslut som fattats i FN:s organ genomförs. Sekretariatet ledas av generalsekreteraren. FN:s generalsekreterare väljs för en mandatperiod på fem år och är anställd för tjänst som förvaltningschef i organisationen.  Sekretariatet ligger i högkvarteret i New York samt i FN:s kontor i Genève, Wien och Nairobi.

Läs mer:

FN-fakta (på svenska)

YK.fi: FN:s etablering och de första åren (på finska)