Vatten

Människan kan leva utan vatten endast några dagar eftersom organsystemet behöver vatten hela tiden. Trots det är för tillfället nästan 750 miljoner människor tvungen att klara sig av vardagen utan ett tillräckligt mängd av rent vatten. Världens fattigaste människor lever utan vatten, oftast i slummer i städer och avlägsna landsbygder.

I flera regioner har vattenkonsumtion överstigit det som vattnets kretslopp kan producera tillbaka. Medan vattenreserver sinar beständigt har vattenkonsumtionen accelererats med befolkningstillväxt samt det ökande jordbruket och industrin. Dessutom försämrar föroreningen och nedsmutsningen av vattnet och jordmånen tillgång till rent vatten. Enligt beräkningar kan två tredjedelar av jordens befolkning komma lida av en akut brist på vatten.

Åtkomst till rent vatten har samband med speciellt förbättringen av kvinnornas och barnens ställning i världen. Barnen lider mest av sjukdomar förorsakat på grund av brist på rent vatten. En barn varje minut - det vill säga 1400 barn per dag - dör på grund av sjukdomar, som diarré, som har föranletts av orent vatten.

Det är oftast kvinnor dom tar huvudsakliga ansvaret om att anskaffa vatten vid sidan av sina andra sysslor. Resor för att anskaffa vatten kan vara flera tiotals kilometer långa. Resorna görs ofta till fots och i dåliga vägförhållanden. Vattenknappheten påverkar också matproduktionen och jordbrukets livsandar. Dålig kost utsätter människor för undernäring som drabbar särskilt barn och väntande mödrar.

Kontroll över vattnet

När vattentillgängligheten avtar, trappar upp konkurrensen om befintliga vattenkällor. I dag är kontrollen över vattnet en ansenlig faktor i bakgrunden av politiska konflikter och strider.

Vattnet begränsar sig inte enligt statsgränser utan 90 procent av världens befolkning lever i stater som delar sina vattenkällor med sina grannländer. Det finns 276 flodavrinningsområden och 200 grundvattenområden i världen som överskrider statsgränser. Risken om utbrottet av konflikter och politiska strider om kontrollen över vattnet är akut på flera regioner.

Samarbete kring vatten är ändå betydligt vanligare än att disputera om det. De flesta världens vattenkällor administreras fredligt över staternas gränser. Inom de sista 50 år har även mer än 200 internationella vattenavtal gjorts medan 37 konflikter emellan stater över vatten har förekommit.

Det är väsentligt att åtlyda avtal för att bevara fred och samförstånd och trygga vattentillstånd.

Världshav

Världshaven utgör en avgörande del av omgivningen som möjliggör människans uppehälle och liv. Havsmassornas rörelse producerar över hälften av världens syre, det vill säga världshaven är världens verkliga lungor. Världshaven tar också upp koldioxidutsläpp som är skadliga för atmosfären. Dessutom fungerar havens tillstånd som mätare av världens ekologiska bärförmåga.

Människans verksamhet har direkta effekter på världshaven och deras välmående. I dag drabbas redan cirka 40% av världshaven av problem som har skapats av människan. Nedskräpning i haven har blivit en del av en enorm föroreningsproblem, också utsläpp från industrin och jordbruk, utfiskning och övergödning av vattendrag skadar havens ekosystem.

Plastskräp i haven

Andel plast och syntetiska materialen av allt skräp som hamnar i världshaven har ökat explosivt. Det hamnar ungefär 6,4 miljoner ton avfall i havsmiljöer varav andelen plast utgör till och med 90%. Cirka en tionde av all plast producerats i världen hamnar till slut i världshaven.

Plast är en biologiskt icke-nedbrytbar material och är just därför särdeles skadligt för jordens ekosystemen. I haven fragmenteras plasten i mindre partiklar på verkan av vågornas mekaniska rörelse, oxidation och solens UV-strålning. Man beräknar att varje havskvadratkilometer innehåller cirka 13 000-18 000 olika plastbitar.

Plast och andra syntetiska materialen förorsakar betydlig skada för världshavens olika organismarter och ekosystem. Havslevande däggdjur, havsfåglar och fisk hotas speciellt. Man vet att mer än 250 olika djurarter har drabbats av insnärjningar i eller förtäring av havsskräp. Djur som lider mest av havsskräp är fåglar, sköldpaddor, sälar, sjölejoner, valar och fisk.

Forskare är speciellt oroliga för under fem millimeter stora mikroplastpartiklar. De här partiklarna liknar plankton och hamnar genom näringskedjan i havsdjurens och slutligen också till våran organism. Man känner inte ännu till plastens hälsoinflytande tillräckligt men det har fastställts att samla stora hälsoskadliga kemikalhalter. Dock det är givet att plast tillhör inte näringskedjan.

Läs mera:

UN Water -webbplatsen (på engelska)

• UNDP:s rapport om mänsklig utveckling, 2006: Beyond scarcity - Power, poverty and the global water crisis

(pdf)

• WHO & UNICEF: Joint Monitoring Programme for Water Supply and Sanitation, 2014 Update: Progress on

Drinking Water and Sanitation (pdf)

• UNESCO: Free Flow - Reaching Water Security Through Cooperation (pdf)

• UN: International Decade for Action "Water for life" 2005-2015 -webbplats

• UNEP: Atlas of International Freshwater Agreements (pdf)

• Finlands FN-förbundet: Globeshrink-webbplats

• UNEP: Marine Litter: A Global Challenge (pdf)

• UNEP: Plastic Debris in the Ocean (pdf)