När vi konstaterar att Finlands FN-förbund bör utöva samhällspåverkan i förmån för FN:s verksamhet och principer menar vi dels alla de ärenden som behandlas inom FN samt reformer som berör FN:s organisationsstruktur.

Enligt grundfördragets första kapitel är FN:s fyra huvudmål:

1. att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
2. att utveckla vänskapliga relationer mellan världens nationer. Relationerna bör bygga på respekt för gemensamma rättigheter samt den enskilda nationens suveränitet.
3. att få till stånd samarbete för att lösa internationella problem, samt att främja respekten för de mänskliga rättigheterna utan förbehåll eller särbehandling.
4. att föra samman olika nationella intressen och handlingsprogram i syfte att uppnå gemensamma mål.

Alla de politiska insatser som FN gör grundar sig på de befogenheter som uttryckligen står i FN:s grundfördrag. Det oaktat uppstår det ibland problem och oenighet när FN försöker förverkliga sina mål i praktiken.

FN har endast rätt att agera om medlemsländerna ger organisationen fullmakt att agera. FN:s landvinningar och bakslag avspeglar alltid de enskilda medlemsländernas inställning och vilja att lösa ett problem eller en konflikt. Politiska motsättningar är en del av den demokratiska processen. Så även i världens största fredsorganisation. FN är alla sina brister till trots den enda verkligt multilaterala organisationen, där medlemsnationerna något så när jämbördigt kan lösa globala problem.

När medlemsstaterna sätter upp en gemensam - ofta enhällig - målsättning är det viktigt att världsorganisationerna verkligen får de befogenheter och resursers som behövs för att förverkliga målsättningen i praktiken. Medlemsländerna bör hålla fast vid de beslut som fattats, oberoende av om det handlar om nationella andelar av FN:s budget eller människorättsrådets befogenheter.

Den del av vårt arbete som går ut på att påverka så kallade substansiella frågor styrs i huvudsak av den internationella och nationella politiska agendan. Till exempel koncentrerar vi oss 2008 på frågor som berör klimatförändringen och mänskliga rättigheter. Millenniedeklarationen och -målen har under flera år varit en av våra tyngdpunkter.

FN:s strukturella reform (den så kallade FN-reformen) är inte på något sätt åtskild från FN:s substansiella verksamhet. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om en konsekvent serie av reformer som påverkar FN som helhet.

FN-reformen strävar efter att skapa en organisation som är bättre utrustad för att uppfylla millenniemålen. Den bärande idén i millenniedeklarationen handlar om att förstärka inbördes relationen mellan säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling. Ingen säkerhet utan utveckling, ingen utveckling utan säkerhet och utan respekt för mänskliga rättigheterna går det varken att trygga säkerheten eller en positiv utveckling.