Hållbar utveckling

FN uppskattar att cirka en miljard människor lever i dag i extremt fattigdom. De flesta fattiga bor i Sydasien.

Utveckling är en koncept som är svår att definiera och det inte finns fullständigt enighet om vad begreppet betyder. Människornas grundläggande behov, såsom näring, hälsa, utbildning, arbete och boende har ett samband med den. Dessa behov mäts med hjälp av flera olika mätare. För att definiera utvecklingen använder FN:s utvecklingsprogram UNDP Indexen på mänsklig utveckling där definitionen påverkas av  ekonomisk tillväxt, befolkningens utbildningsnivå, levnadsstandarder och befolkningens förväntade medellivslängd. Utkomstpunkten för definitionen är att varje individ borde ha möjligheten att leva ett så rikt och fullt liv som möjligt.

FN och utvecklingen

“Vi beslutar vidare att till år 2015 halvera det antal människor vars inkomster är lägre än en dollar per dag och det antal som lider av hunger”.
 FN:s millenniedeklaration, 2000

Målet med FN:s verksamhet är att öka internationellt samarbete för att skapa en bättre och mer rättvis värld. Samarbetet omfattar lösning av ekonomiska, sociala, kulturella och humanitära utmaningar. Syftet är att stödja utvecklingen och främja ömsesidig partnerskap mellan världens nationer.

Läget i världen

Utvecklingen har delat sig väldigt ojämnt i världen. Under 2008-2013 skedde en avmattning av utvecklingen i alla regioner. Den årliga värden minskade till hälften av nivån från 2000-2008 i Arabländer, Asien och Oceanien, Latin Amerika och Karibien. Den största avmattningen skedde i Centralafrikanska republiken, Libya och Syrien. Pågående konflikter i dessa länder påverkade för sin del minskningen av sina nivåer.

Läs mera:

UNDP: Rapport om mänsklig utveckling 2014
 

 

Post 2015-agenda – Nya mål för hållbar utveckling 2015-2030

FAKTA:

  • Den nya hållbara utvecklingens Post 2015 agenda är en fortsättning på FN:s millenniemål.
  • På hösten 2015 görs besluten angående nya målen och agendan kommer att gälla åtminstone för de kommande 15 åren.
  • Utvecklingsprogrammet träder i kraft i början av år 2016.
  • Målen gäller alla FN:s medlemsstater.

Året 2015 är väldigt speciellt för FN, eftersom de världsomfattande målen för hållbar utveckling sätts upp för de kommande 15 åren. I juli diskuteras utvecklingsfinansiering på toppmötet i Addis Abeba, på hösten diskuterar FN:s medlemsstater de nya hållbara utvecklingsmålen, den så kallade Post 2015 – agendan (Sustainable Development Goals) och i december förhandlas det nya klimatavtalet i Paris.

År 2000 formulerades åtta millenniemål av FN:s medlemsstater, vilka skulle uppnås år 2015. Millenniemålen (Millennium Development Goals, MDGs) är en deklaration, där FN:s medlemsstater, FN-organisationer och internationella finansinstitut har bundit sig till internationellt samarbete. http://www.millenniemalen.nu/malen-2/

Tack vare millenniemålen har miljoner människors liv förbättras och till exempel har målen om att halvera den extrema fattigdomen, förbättra tillgången till rent vatten och förbättra levnadsförhållanden för människor i slumområden nåtts. Därtill påbörjar lika många flickor som pojkar grundskolan.
Trots den delvisa framgången, har framstegen varit ojämna och alla mål kommer inte att nås i utsatt tid. Millenniemålen är ändå en positiv utgångspunkt för de hållbara utvecklingsmålen (Post 2015 -agenda), som förhandlas detta år.

De nya utvecklingsmålen formuleras fortfarande, och godkänns slutligen på hösten 2015. För att uppnå hållbar utveckling, krävs gemensamma och globala åtgärder och lösningar, också från Finland. Utvecklingsprogrammet som arbetas fram under FN:s ledning stäcker sig över de kommande 15 åren och träder i kraft i början av 2016.

Enligt FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon pågår det viktigaste året för FN sedan organisationens grundade.


Post 2015 -agendans förhandlingsprocess

* Processen för Post 2015 utvecklingsmålen började år 2012 på Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20).
* Arbetet förbereds bl.a. i FN:s högnivåpanel, Post-2015-arbetsgruppen, den öppna arbetsgruppen för hållbara utvecklingsmål (Open working group) och i FN:s kommission för hållbar utveckling.
* FN startade också år 2012 ett öppet, deltagande och globalt samtal, genom vilket vem som helst kan kommentera utvecklingsagendan. www.worldwewant2015.org
* Rapporter och åhöranden har påverkat syntesrapporten som publicerades i december 2014 av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

 


Vad är nytt med syntesrapporten?

Ban Ki-moons sammanställda syntesrapport “Vägen till värdighet 2030” publicerades i december 2014. Rapporten är ett sammandrag av planeringsprocessen för Post 2015 målen och rapporten används för att förbereda de nya utvecklingsmålen.

Rapporten stöder generalsekreterarens förslag på 17 mål, men anger att de 169 delmålen skulle kunna ses över.

Det nya med de hållbara utvecklingsmålen jämfört med millenniemålen, är universaliteten, alltså kommer de nya målen att gälla alla länder, både industri- och utvecklingsländer. För att de nya utvecklingsmålen skall kunna uppnås, måste alla världens stater binda sig att arbeta för målen. Detta innebär att också rika och medelinkomstländer förväntas minska utsläpp, skydda naturen och minska inkomstskillnader.

De kommande utvecklingsmålen måste också ta i beaktan det att problemen är världsomfattande. Man kan inte tala skilt om till exempel klimatförändringen, konflikter eller ekonomisk utveckling utan alla dessa utmaningar påverkar varandra. För att nå hållbar utveckling måsta alla delområden tas i beaktan och ses som en helhet. Det centrala är att observera planetens gränser och klimatförändringen när man arbetar mot ojämlikhet.

Förtillfället kan man observera olikvärdighet i och med att extrem rikedom och förmögenhet koncentreras till en fåtalig elit, som förhindrar en jämlik och stabil utveckling. Målet är att utjämna förmögenhetsskillnader och på det sättet utjämna olikvärdighet.

Betydelsen av samarbete och mänskliga rättigheter har tagits i beaktan i målen. Då målen planeras och nås borde man uppmana till deltagande och lyssna på alla medborgare, också unga, sådana som har en svagare ställning samt medborgarorganisationer.

Rapporten har kritiserats bl.a. för att den saknar konkreta formuleringar, och brister på mängden mål och uppföljningsmekanismer samt ansvarsmekanismer. Målen borde också säkerställa att företag tar ansvar av miljöpåverkan.


Målen för syntesrapporten

FN:s generalsekreterare har listat sex ämnesområden som de nya utvecklingsmålen byggs på: värdighet, människor, välstånd, planeten, rättvisa och partnerskap.

1. Värdighet: att utrota fattigdom och bekämpa ojämlikheter
2. Människor: att garantera hälsosamma liv, kunskap och inkludering av kvinnor och barn
3. Välstånd: att skapa en stark, inkluderande och transformativ ekonomi
4. Planeten: att skydda våra ekosystem i alla samhällen och för våra barn
5. Rättvisa: att verka för trygga och fredliga samhällen, och starka institutioner
6. Partnerskap: att katalysera global solidaritet till en hållbar utveckling


Förslag på hållbara utvecklingsmål (förkortat):


Mål 1         Utrota all form av fattigdom överallt.

Mål 2         Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.

Mål 3         Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.

Mål 4         Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.

Mål 5         Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt.

Mål 6         Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.

Mål 8         Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.

Mål 9         Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.

Mål 10       Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

Mål 11       Minska ojämlikheter inom och mellan länder.

Mål 12       Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Mål 13       Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Mål 14       Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan. 

Mål 14       Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.

Mål 15       Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Mål 16       Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.

Mål 17       Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

 

Mer information:

http://www.unric.org/sv/hallbara-utvecklingsmal

https://sustainabledevelopment.un.org/ (på engelska)

Vad händer nu?

Förtillfället diskuterar FN indikatorer, alltså hur målen uppnås, hur de uppföljs och hur resultaten mäts. Målen skall vara klara, mätbara och lätta att informera vidare. Också strukturerna och kvalitén på verksamheten borde prioriteras, trots att de är svårare att mäta.

Den gemensamma målsättningen är att hitta passliga, ändamålsenliga utvecklingsmål åt alla. Mellanstatliga förhandlingar påbörjas i FN:s 69. generalförsamling i september 2014. Världens ledare skall binda sig till de hållbara utvecklingsmålen i september 2015.


Mer information

Påverkningsmöjligheter :
http://vote.myworld2015.org/

På svenska:
http://www.millenniemalen.nu/blog/2015-erbjuder-en-chans-att-andra-histo...
http://www.millenniemalen.nu/blog/fler-millenniemal-i-sikte-till-2015/
http://www.millenniemalen.nu/vad-ar-post-2015/
http://www.formin.finland.fi/public/default.aspx?contentid=287936&conten...

På engelska:
https://sustainabledevelopment.un.org/sdgsproposal

https://sustainabledevelopment.un.org/topics/sustainabledevelopmentgoals

Timeline: http://www.tiki-toki.com/timeline/entry/286506/Post-2015-Timeline/#vars!...!

 

Millenniemålen

”Millenniemålen har upprättats för att uppehålla människans värdighet, jämställdhet och likhet samt en värld utan fattigdom. De åtta millenniemålen och tidsbegränsade mätbara mål skapar grund för hanteringen av de mest krävande utmaningar av vår tid.”
                                                                                  FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon

Millenniedeklarationen

År 2000 samlades världens ledare för att fatta beslut om framtidens utvecklingslinjer. Som resultat av förhandlingar mellan 189 medlemsstater upprättades Millenniedeklarationen som fastställer åtta globala utvecklingssyften, millenniemålen.

Syftet med de historiska linjeringarna var att halvera fattigdom, förbättra hälsa, främja utbildning och jämställdhet samt förbättra situationen med miljön och det global partnerskap vid år 2015. Varje mål fick sina egna delmål och särskilda indikatorer för att underlätta kontrollen av tillämpningen.

Som en lämplig jämförelseobjekt för målen togs världens läge år 1990. Man trodde att under de kommande 25 åren dessa mål skulle uppnås. Nu är det dags att undersöka resultaten.

Millenniemålen är:

  • Halvera jordens fattigdom och hunger
  • Se till att barn får gå i grundskola
  • Öka jämställdhet mellan kvinnor och män
  • Minska barndödligheten
  • Förbättra mödrahälsan
  • Stoppa spridningen av hiv och aids och andra smittsamma sjukdomar
  • Säkra en hållbar utveckling
  • Öka samarbetet kring bistånd och handel

 Millenniemålen har kritiserats för alltför stora förenklingar och för att lämna ansvaret för tillämpningen hos de länder som lider mest av dessa problem. Endast mål 8 är inriktat mot de rika länderna. Målen 1-7 är vardag i de fattiga länder. Hanteringen av problemen har bevisat sig vara svårt i omständigheter som redan är krävande. Indikatorer för tillämpningen av målen har också kritiserats på grund av deras ofullständighet och att de inte tar i hänsyn variation i omständigheter mellan olika regioner.

Nuvarande läget i tillämpningen av målen

För många del har världen utvecklat mycket under de sista 25 åren. En del av millenniemålen eller deras delmål har redan uppnåtts. Men framgången har varit ojämnt och skillnader mellan olika länder och regioner, till och med inom stater, har varit stora. Skillnaderna betonas särskilt mellan landsbygden och urbana områden.

Framgångar i tillämpningen av millenniemålen:

  • Att halvera fattigdom
  • Att förbättra tillgång till rent dricksvatten
  • Att förbättra levnadsomständigheter för invånare i slummer
  • I kampen mot malaria och tuberkulos

Situationen är dystrast i Subsahariska Afrika där situationen är svår angående de flesta målen trots några framgångar. Utmaningen med jämförbarheten av målen betonas eftersom framgångar i uppnående av målen har följts av negativa utvecklingar i statistiker i andra regioner.
 

Mål 1. Halvera jordens fattigdom och hunger

  • Det finns nu i världen 700 miljoner människor färre som lever i extremt fattigdom än år 1990.
  • Antalet människor som lever under linjen för extremt fattigdom minskades från cirka 2 miljarder till 1,4 miljarder mellan 1990-2008.
  • Antalet fattiga i utvecklingsländer minskades från 47 % till 24 %.

      Men:

  • Vart femte människa i världen lider av extremt fattigdom, det vill säga de level med under en euro om dagen.
  • Vart åttonde människa i världen fortfarande lägger sig hungrig.
    • Det finns cirka 842 miljoner undernärd.
    • En människa dör om hunger varje 3,5:e sekund.
  • Globalt är vart sjätte barn under 5 år undernärt.
    • Av dem lider vart fjärde av allvarliga hälso- och psykiska utvecklingsproblem.
    • I de allra fattigaste länder dör över 15% av barnen innan de fyller fem år.
       

Mål 2. Se till att barn får gå i grundskola

  • Antalen flickor och pojkar i grundskolan har blivit mera jämna.
  • Nästan 90%  av barnen i utvecklingsländer börjar grundskola.
  • Antalet barn som inte går i skolan har minskats från 102 miljoner till 57 miljoner.

      Men:

  • Antalet barn som inte går i skolan är fortfarande högt, speciellt för flickor.
    • Flickor lämnar skolan i genomsnitt efter 4 år.
  • Över hälften av barn som inte går i grundskolan lever i Subsahariska Afrika.
  • Globalt finns det 123 miljoner 15-24-åringar utan grundläggande läs- och skrivkunnighet: 61% av dem är flickor.
  • Över 250 miljoner barn mellan 4-15 år måste arbeta, hälften av dem arbetar heltid.
     

Mål 3. Öka jämställdhet mellan kvinnor och män

  • Skillnader mellan könen när det gäller grundutbildning har blivit mera jämna.
  • 40% av de anställda utanför lantbruket är kvinnor.

      Men:

  • Två av tre analfabeter är kvinnor eller flickor.
  • Jämställdhet mellan könen på alla utbildningsnivåer har inte ännu uppnåtts.
  • Majoriteten av obetalt arbete hemma och i hushållen görs av kvinnor.
  • 70% av världens fattiga är kvinnor - av inkomsten får kvinnor endast cirka 10%.
  • Utav egendomshavaren är cirka 1% kvinnor.
  • Endast lite under en femtedel av personer i ledande ställning är kvinnor.
  • Globalt finns det cirka 20% kvinnliga parlamentariker.
    • Regionala skillnader är stora:
      • Norden 42%
      • EU 35%
      • Afrika 22%
      • Asien 18%
      • Arabländerna 17%

Mål 4. Minska barndödligheten

  • Antalet barn som dör innan de fyller fem år har minskats med 41 procent mellan 1990 och 2011, det vill säga nästan halverats.
  • Detta betyder att över 14 000 barn färre dör dagligen.

      Men:

  • Cirka 7,6 miljoner barn under 5 år dör ännu årligen, över 20 000 barn varje dag.
    • Den högsta barnadödligheten finns i Subsahariska Afrika, där en av nio barn dör innan de fyller fem år.
    • De vanligaste dödsorsaken är lunginflammation, diarréer och malaria, som alla är lätta att förebygga och att behandla.
  • Barnadödligheten beskrivs som hög i 67 länder varav endast 10 kan uppnå detta millenniemål med nuvarande takt.
     

Mål 5. Förbättra mödrahälsan

  • Globalt har mödradödligheten minskat med 45 % mellan 1990 och 2013.
  • I Östasien, Nordafrika och Sydasien har mödradödligheten minskat till och med två tredjedelar.

      Men:

  • Det dör årligen över 287 000 kvinnor som följd av komplikationer från graviditet eller förlossning.
  • 99 % av mödradödsfallen sker i utvecklingsländer.
  • De flesta mödradödsfallen skulle kunna förhindras med lämplig vård och rådgivning.
    • År 2011 var en utbildad medlem av vårdpersonal är närvarande endast i 53 procent av förlossningar på landsbygden. Den motsvarande siffran i städer var 84 %.
  • Bara hälften av gravida mödrar har tillgång till lämplig hälsovård.
    • Minimimålen fastställts av FN är 4 besök i rådgivningen per graviditet.
    • Det finns inte tillgång till preventivmedel och råd om dem åt alla som så vill.
       

Mål 6. Stoppa spridningen av hiv och aids och andra smittsamma sjukdomar

  • Dödsfallen i malaria har minskat med 25 procent mellan 2000 och 2010.
    • Uppskattningsvis 1,1 miljoner människoliv har räddats.
  • Antalet dödsfall i tuberkulos är på väg att halveras.
    • Mellan 1995 och 2011 totalt 51 miljoner tuberkulospatienter behandling. Dessa behandlingar räddade cirka 20 miljoner människoliv.
  • Antalet nya hivinfektioner förväntas minska.
  • Tillgång till hivbehandling har förbättrats i fattiga och medelinkomstländer.

      Men:

  • AIDS är fortfarande den största av fatala smittsamma sjukdomar.
  • 2,5 miljoner människor får en ny hivinfektion varje år.
  • Det finns cirka 34 miljoner hiv-positiva människor, varav 2/3 lever i Subsahariska Afrika.
  • Ett barn dör av malaria varje 45 sekund.
  • Cirka 1,4 miljoner människor dör av tuberkulos årligen.
     

Mål 7. Säkra en hållbar utveckling

  • Över 2 miljarder människor har fått tillgång till ordentligt dricksvatten, vilket utgör en betydelsefull skillnad från nivån av 1990.

      Men:

  • Över 2,5 miljarder människor saknar ordentlig sanitet, det vill säga rent vatten och sanitära anläggningar. Majoriteten lever i utvecklingsländer.
  • Antalet invånare i städernas slummer fortsätter öka, cirka 863 miljoner människor lever fortfarande i slummer.
  • Andelen koldioxidutsläpp har ökat med över 46% sedan 1990.
  • Avskogningen fortsätter och går ännu snabbare.
  • Överfiske är ett problem i nästan en tredjedel fiskbestånd i världshaven.
  • Flertals olika växter och djurarter hotas att försvinna, den biologiska mångfalden är allvarligt hotad.
     

Mål 8. Öka samarbetet kring bistånd och handel

  • Utvecklingsländernas skuldbördan har minskats.
  • Många utvecklingsländernas produkter hittar bättre och bättre sin väg till västerländernas marknader.

      Men:

  • Det  officiella utvecklingsbiståndet förminskas. Uppnående av målet som fastställdes av FN, 0,7% av BNP, är långt borta när de gäller flertals länder. År 2011 utgjorde utvecklingsbiståndet endast 0,31% av västerländernas total BNP.

Läs mer:

www.millenniemalen.nu/

The Millennium Development Goals Report 2014, läs hur långt vi har kommit (på engelska).

www.millenniemalen.nu/malen-2/